Sitter här framför tvn med mitt onda öra och dricker te.. Förra veckan hade jag ont i andra örat.. men det verkar ha hoppat över till det andra, så om en vecka är jag förhoppningsvis helt fri från öronontet...

Jag har funderat lite på hur vi tjejer fungerar.. och varför inte killar förstår det..

Alla som känner mig vet ju att jag och Pontus pappa har ett rätt speciellt men också väldigt komplicerat förhållande för tillfället..

Men varför förstår inte killar att vi säger saker vi inte menar? Att när vi ber dom lämna oss ifred (vilket man kanske menar just i tillfället) så vill man egentligen att dom ska kämpa och visa att dom verkligen bryr sig.. Men min kära M tar mig alltid på orden och skiter i att höra av sig på typ en vecka.. Och påverkad eller inte, han har alltid varit sån. Men sen kommer han, och säger eller gör någonting och man minns helt plötsligt den fina M, den man en gång föll pladask för. Ingen annan ser och förstår det kansker inte, men jag märker dom,  han har alltid haft sitt egna lilla sätt att visa sin kärlek på.. och även som om det inte känns så just nu, och vi blir bortvalda för annat så vet jag att han innerst inne älskar och bryr sig väldigt mycket om både mig och Pontus..

Ikväll somnade faktiskt min lilla kille rätt snällt.. han gick in med sin Bamsenalle, bäddade ner honom med sin snuttefilt och sen la han sig brevid och ville vi skulle läsa bok. Behövde efter det bara gå in och lägga tillbaka han i sängen 2 gånger sen sov han :) Trött eller allt busande först på dagis och sen med Linn o offfa... :)

Nu är det dags för mig att lägga mig med min kära bok, Aldrig fucka upp. Kanonbra bok och jag säger till alla som bara sett Snabba cash på film att LÄS boken! Den är miljoner gånger bättre och filmen är knappt lik boken alls..

Natti på er gott folk! :)

För ett par veckor sen bytte jag bort Pontus spjälsäng mot en vanlig juniorsäng med stödbräda. Han va inte alls glad för spjälsängen utan ville ligga på alla ställen utom i den när det va dags att sova. Första natten gick kanon, sen har det varit lite till och från med dessa sovrutiner. Nu känns det som att det bar går emot mig med hans sömn, jag får ingen kväll över till mig själv och hinner inte med mig själv alls.

Jag lägger Pontus vid halv åtta tiden, lägger mig med han i sängen och vi läser en bok tillsammans, sen får han välling och jag brukar sitta bredvid och sjunga lite. Men det hjälper inte längre och jag bråkar och det brukar sluta med att jag somnar i min säng säkerligen före honom.. Hoppas det vänder snart och han somnar gott i sin säng i rimlig tid, för han behöver sin sömn och jag behöver dom få timmarna för mig själv på kvällen.

Den 28 april nu drar jag och en kompis upp till Eskilstuna för att träffa vänner och fira valborg. Jag kommer alltid att vara barnfri i 4 dagar.. rätt blandade känslor, har aldrig varit ifrån Pontus så länge och inte så långt ifrån honom längre. Ska bli väldigt kul att få komma iväg och träffa kompisar och det är kanske dags att göra något för sig själv? Men hur ska jag klara mig utan att vakna upp till Pontus leende på morgonen? Att få sakna är nyttigt!

Idag har vi haft en heldag ute i solen.. och jag sitter just för tillfället och ångrar mina kaxiga ord att jag aldrig bränner mig.. för det är precis på gränsen till bränd. Imorgon får det bli en solning av baksidan och sen ett par lugna dagar ifrån solen..

Nu blir det en snabbdusch här innan det är dax för Desperate Housewifes! :)

Kul att så många läsare hittat tillbaka hit! Välkommna! :)

Kan man bli annat än lycklig när man vaknar upp tidigt på morgonen av att solen lyser in genom fönstret? Jag vaknade iallafall halv 7 på ett strålande humör, vilket är rätt ovanligt då jag annars har ett uselt morgonhumör. Jag smög upp tyst för att inte väcka Pontus och gjorde oss en riktig braklyxfrukost och dukade fram framför tvn.

När Pontus vaknat och kom ut och såg  resultatet av min tidiga uppstigning lös han upp mer än solen utanför :) Så där satt vi och mös framför tvn innan det va dax att göra han till en liten kyckling för att gå på påskfest på dagis.. kanonsöt blev han :)

Denna dagen kommer bestå av ännu en utedag, har egentligen hur mycket som helst att göra här inne, men det får faktiskt vänta tills en regning dag.. :)

Snart kommer Helen och Sofie hit för lite glassätande på min uteplats, med tillhörande tjejsnack såklart.. :)

Senare kommer Pontus favorit Linn hit.. han kommer bli överlycklig! =)

Och som vanligt får jag nog se min kära svägerska Sofie en stund också.

Har haft ett par rätt jobbiga månader nu, där jag känt mig som världens mest ensamma människa.. men nu äntligen börjar jag trivas riktigt bra i tillvaron igen, jag har insett att jag kommer vara helt ensam med Pontus nu, utan hans Pappa. Jag hade självklart hoppats på att det skulle bli annorlunda, men jag kan gå vidare med vårt liv nu med vetskapet att jag har gjort allt och lite till för att det skulle fungera. Jag bryr mig såklart fortfarande väldigt mycket om honom och hoppas att han en dag kommer till insikt och förändrar sitt liv och får en fin kontakt med  Pontus. Men nu har han det bättre utan honom, och jag gör mitt bästa för att vara både en mamma och pappa, och jag njuter av varje sekund tillsammans med min lilla solstråle!

Nu är det ett år sen jag slutade att blogga, och nu börjar min inspiration komma tillbaka.

Det senaste året har varit rätt uppochner, mycket händer, både känslomässigt och på andra plan. Jag och Pontus bor kvar på Marieberg i en 2a och letar nu efter en 3a i Lyckebyområdet. Pontus har börjat på dagis, jag har slutat jobba inom vården.

Nu kära läsare är ni välkommna tillbaka att börja läsa om mitt och Pontus liv och vår vardag! :)

"Jag tävlar hos Babyfashionhouse om att vinna en hello kitty neccessär från HELLOKITTYSHOPPEN"

"jag är med och tävlar Hos Babyfashionhouse om fina priser från PingPong Barnkläder "

"Jag är med i utlottningen om 250 kr i presentkort från HEJBABY,tävlingen finner du hos BABYFASHIONHOUSE"

Måste tyvärr säga till er kära läsare att numer kommer jag inte att blogga längre, möjligtvis ett o annat inlägg då och då, och kanske att jag tar upp den senare igen men just nu finns det varken tid, lust eller inspiration.

Så R.I.P kära blogg. tack och hej.